WISSENSCHAFT
Nixdorf Computer AG - en del av det västtyska undret
Den västtyska industrin
låg alltid i framkant, och vem kan bättre
porträttera det än Heinz Nixdorf och hans
företag Nixdorf Computer AG, en de absolut klarast
lysande stjärnorna i den moderna europeiska datorindustrin?
Heinz Nixdorf föddes i Paderborn 1925 och växte
upp under knappa ekonomiska förhållanden.
Hans far var långa tider arbetslös och dog
tidigt, och familjen levde hela tiden på marginalerna.
Att behöva vända på slantarna ledde
till att uppfinningsrikedom blev ett sätt att överleva,
och det kom att prägla honom både under hans
studietid och i hans karriär.
Som 27-årig fysikstudent startade han 1952 "Labor
für Impulstechnik"
då han sett en ny, jungfrulig marknad - den för
datorsystem. Impulstechniks första produkter var
elektronisk kringutrustning för hålkortsläsare
och räknemaskiner, men det som egentligen intresserade
den unge Nixdorf var att bygga egna datorer. Han övertygade
företaget Rheinisch-Westfälisches Elektrizitätswerk
(RWE) i Essen att låta honom bygga en dator åt
dem, och han lyckades få en lokal av dem och ett
förskott på DM 30 000. När
han levererade en fungerande dator åt RWE kom
ryktet att gå, och inom kort fick han börja
tillverka logik- och aritmetikkretsar åt stora
kunder som kontorsmaskinsfirmorna Wanderer-werke
i Köln och Compagnie
des Machines Bull i Paris.
Vid den här tiden var datorerna byggda på
radiorör, och var utformade för specifika
kunder och deras behov. Att bygga helt programmerbara
datorer skulle innebära stora tillverkningsmässiga
fördelar och nya kundkretsar. Heinz Nixdorf drevs
primärt av att låta företaget växa
och inte av att tjäna stora pengar, men med transistordrivna
mindre, programmerbara datorer fick Impulstechnik in
en fot på den intressanta marknad som utgjordes
av små- och mellanstora företag. Detta kom
att ge intäkter som företaget tidigare inte
varit i närheten av.
1964 lanserade Nixdorf sitt 820-system, och succén
kom att lyfta företaget till nya höjder. 820-systemet
var en komplett produkt med ett magnetiskt minne, ett
tangentbord för inmatning och en skrivare för
utmatning av data.
Med en helt ny finansiell styrka började han 1967
bygga upp ett eget återförsäljarsystem
och i april 1968 köpte Heinz Nixdorf ut sin största
kund, Wanderer-werke, för DM 17,5 miljoner. Samma
år döptes företaget om till Nixdorf
Computer AG och flyttade
till hans hemort Paderborn.
Under 70-talet fortsatte utvecklingen av Nixdorfs datorsystem,
och en av de viktigaste intäktskällorna kom
att bli de banksystem som tillverkades. Sverige har
bidragit till företagets framgångar genom
de stora köp som Skandinaviska Enskilda Banken
gjorde 1974 - SEB datoriserade sina kontor med hjälp
av 1100 Nixdorfterminaler. Bankvärlden började
revolutioneras i slutet av 70-talet av bankomaterna,
som kom att bli en de Nixdorf-produkter som människor
oftast kom i kontakt med.
Företaget växte successivt. Som alltid såg
Heinz Nixdorf möjligheter på nya marknader,
och man blev en av de största programvarutillverkarna
i Västtyskland med programsviten COMET. 1981 kom
företagets första digitala telefonväxlar
- förberedda för framtiden med inbyggt stöd
för ISDN. Eftersom datorsystemen vid denna tid
kom att börja gå mot färre, större
standarder visade man 1985 upp sina första UNIX-datorer,
Targon-systemet. Samma år hade företaget
dotterbolag i 44 länder, en internationell försäljning
värd DM 4 miljarder och 23 000 anställda.
17 mars 1986 dog Heinz Nixdorf i Hannover. Man minns
honom fortfarande som en arbetsgivare som tog socialt
ansvar och vars arkitektoniska ambitioner gjorde att
företagets identitet manifesterades i alla dess
byggnader. 1988 råkade företaget in i en
kris, och man valde att ingå partnerskap med Siemens.
Siemens Nixdorf Informationssysteme
AG, som företaget kom
att kallas, lever efter ännu en sammanslagning
vidare än idag som Fujitsu
Siemens Computers GmbH.
Heinz Nixdorf arv förvaltas dels av Heinz Nixdorf
Museum i Paderborn, som är världens största
datormuseum, dels av Heinz Nixdorf-institutet på
Paderborns universitet där man bedriver tvärvetenskaplig
forskning inom informatik och teknik.
WITZE
Anfang der sechziger Jahre: Der Hammerwerfer aus der DDR wirft Weltrekord. Auf die Frage, was denn seine nächsten Pläne seien, antwortet er: - Jetzt kommt die Sichel dran....
Die
Schwarzwaldklinik
Vår favoritsåpa på 80-talet,
den västtyska TV-serien “Kliniken”
har nyligen repriserats av ZDF hemma i Tyskland.
Hjälp oss återse Kliniken i Sverige – använd
vårt formulär och kräv reprisering nu!