WIRTSCHAFT & POLITIK
Bonn – allas vår Hauptdorf

Västtyskland var ett land där politiken alltid försökte hållas liten i den vanliga vardagen, men desto starkare till sin funktion och identitet. Mot denna bakgrund var det inte förvånande att landet 1949 valde Bonn som sin huvudstad, en liten stad i Nordrhein-Westfalen, belägen vid den vackra floden Rhen i de västra delarna av landet.

Bonn hade bara runt 100.000 invånare då den politiska verksamheten flyttade in för att debattera och fatta beslut om Västtysklands framtid. Likafullt var det en gammal stad med anor ända tillbaka till antikens dagar. I den historiska litteraturen talas det här om Bonná eller Cas´tra bonnénsia. Mellan åren 1273-1794 var Bonn också residensstad för kurfursten av Köln. Med detta fanns alltså en politisk tradition i staden som skulle komma väl till pass för ett ungt land.

Under de bägge världskrigen skadades Bonn svårt, särskilt under det andra då över en tredjedel av husen förstördes. Någon krigisk stad är det däremot inte fråga om. Tvärtom. Bonn är en utpräglad ämbetsmanna- och lärdomsstad, med vad som ännu i dag är ett av Tysklands största universitet. Staden har också gett födelse åt bland andra Ludwig van Beethoven. Sist men inte minst är staden säte för Europas största godistillverkare Haribo.

Då Bonn blev huvudstad i Västtyskland krävdes byggnader åt den unga republikens strävsamma folkvalda och administratörer. Det forna lärarseminariet byggdes om till parlamentsbyggnad och följdes av en rad andra fastighetsomställningar eller spännande nybyggen. Tradition blandades med nytänkande, det vackra Palais Schaumburg hade samma plats i stadens politiska liv som det nydanande Konrad-Adenauer-Haus.

Den västtyska huvudstaden blev snabbt känd som Die Hauptdorf, då den trots ett ökande pulserande politiskt liv bibehöll sin prägel som grönlummig och vacker småstad. Vandrade man omkring på de pittoreska gatorna kunde man alltid räkna med att stöta samman med förbundsdagsledamöter eller ministrar, bakom varje gathörn eller i kön till tidningskiosken. Att möta självaste förbundskanslern på söndagspromenad i stadsparken var inte heller det otänkbart. Denna närhet mellan folkvalda och väljare var något oerhört västtyskt.

Bonn förblev huvudstad även den första tiden som följde efter återföreningen. 1991 fattades dock beslut om att det enade Tysklands huvudstad skulle bli Berlin. Med detta gick den västtyska epoken även i politisksymbolisk mening slutligen i graven, även om vissa regeringssysslor ännu finns kvar. Kvar finns också staden, väl värd ett besök för den som vill minnas var Västtysklands politiska hjärta en gång slog med starka men ömma slag.

Klaus Schacht
wirtschaft@wdfb.se