WIRTSCHAFT & POLITIK
Nya Autobahn - Welche Fahrbahn!

Bred och vacker plöjde den fram genom det västtyska landskapet. Besjungen och omskriven är den. För många en symbol för den ultimata körglädjen och orsaken till att bilister från hela världen vallfärdade till Västtyskland. Det sägs ofta att de västtyska bilarna var vad som fångande landets storhet i ingenjörskonst och industriarbete, men ekvationen blir fulländad först om man räknar in Västtysklands fenomenala Autobahn.

Felaktigt kopplar många Autobahns födelse till den mörka naziregimen. Det är fel ur dubbel bemärkelse. Först och främst för att de första etapperna, av det som senare skulle bli känt som Autobahn, byggdes innan Hitler kom till makten. Om sanningen ska fram var det dessutom självaste Konrad Adenauer, då Oberbürgermeister i Köln, som stod för initiativet. För det andra var nazisterna motståndare till Autobahn. Det var enbart av propagandaskäl de fortsatte utbyggnaden av vägnätet under den fruktansvärda, mörka tid de satt vid makten.

Adenauer lät bygga den 20 kilometer långa Köln-Bonn Autobahn med start redan 1929, vilken kom att invigas den 6 augusti 1932. Vid invigningen lät han mycket riktigt slå fast: "So werden die Straßen der Zukunft aussehen." Sant som det var sagt. Grunden för framtidens vägar var lagd och det av en person som mer än någon annan skulle komma att gestalta det Västtyskland vi senare skulle lära känna.

Redan tidigare hade dock världens första motorväg sett dagens ljus. Den byggdes i Berlin 1913-1921 och var den 19 kilometer långa AVUS (Automobil-Verkehrs- und Übungsstraße). Precis som namnet förtäljer var det inledningsvis fråga om en experiment- och övningsväg.

Varifrån kom då själva idén till ett Autobahn i stort? Jo, den var framsprungen ur Studiengesellschaft für den Automobilstraßenbau (Stufa), som grundades 1924. Stufa lanserade 1926 planerna på att knyta samman Tyskland av ett nät av moderna höghastighetsvägar. 1928 gav de genom sin informationschef Kurt Kaftan också födelse åt namnet Autobahn. Stufas arbete övertogs sedan av HaFraBa, som ville länka samman de gamla Hansastäderna Bremen, Hamburg och Lübeck med Frankfurt och Basel via motorvägar. Hitler och hans nazister som då var heta autobahnmotståndare röstade 1930 ned förslaget.

Läs vidare >>>