KULTUR
Karlheinz Stockhausen - wo alles begann

Blanda en tilltro till elektronikens möjligheter med en banbrytande kultur- och musikutveckling. Då har du det västtyska kulturundret i ett nötskal. Låt oss förflytta oss till mannen och tiden med vilket det hela tog sin början.

Ofta förknippar vi västtyska grupper som legendariska Kraftwerk med synthmusikens födelse. Många missar därmed att ta del av den tonsättare och musiker som är den elektroniska synthmusikens verkliga nestor och läromästare.

Karlheinz Stockhausen var, som centralgestalt inom die Darmstadt Schule under 1950-talet, den som banade väg för vad vi i dag känner som det västtyska musikundret. Han föddes i Burg Mödrath den 22 August 1928. Sin musikaliska bana inledde han med studier för bland annat Frank Martin och Messiaen, men det var när han kom till die Darmstadt Schule som han skulle komma att finna sitt stora musikaliska kall.

Till en början möter vi i Stockhausen en ung, arg serialist, men efter de första kontakterna med den konkreta musiken och bandlooparnas möjligheter går han snabbt vidare i sin utveckling.

Stockhausen inleder i detta skede av sitt liv ett experimenterande med elektrioniskst baserad musik. Bland hans tidiga verk förtjänar särskilt Kontra-Punkte (1952) och de olika Klavierstücke I-X (1952-55) att nämnas. De senare var skrivna under en period av studier i Paris och samtidigt som han skrev sin första uppsats inom elektronisk musik. Härmed var grunden lagd för en av musikhistoriens mest bländande gestalter.

Stockhausen kom med sitt skapande att bli en av de viktigaste pionjärerna inom den västtyska förgreningen av den tidiga elektroakustiska musiken. I Gesang der Jünglinge (1956) och Kontakte (1960) lade han också tveklöst grunden för hela genrens utveckling.

Med sin person kom Stockhausen att påverka en hel generation av europeiska kompositörer. Det var en påverkan som inte enbart underbyggdes av hans teoretiska snille, utan minst lika mycket av hans utstrålning och tydliga musikaliska begåvning.

Med tiden togs omvärlden med allt större häpnad av den västtyska kulturskaparen. Likt landets samtida och växande industri lade han land efter land för sina fötter. I Momente (1964, utvidgad 1972) demonstrerade han så åter ett nytt sätt att uppfatta det musikaliska tidsflödet i en rad sinsemellan oberoende "upplevelse-kvanta".

Kring 1970 började idéer hämtade från österländsk filosofi och religion att bli alltmer märkbara, t.ex. i Mantra (1970) och i Inori (1974). Många av Stockhausens senare verk är snarare instruktioner för musikskapande än verk i traditionell mening. Sedan 1977 var han sysselsatt med Licht, en operacykel indelad i veckans sju dagar.

Den 5 december 2007 lämnade detta det västtyska musikundrets fader jordelivet i Kürten nära Köln. Vår värld har förlorat en gigant.

Ingen kan i dag förneka Stockhausens betydelse för den moderna musikens utveckling. Likt röken över Ruhr-området står han för utveckling som få andra. Att arbeta med själva ljudet som substans inom musiken blev Stockhausens signum. Lika berömda är hans konserter med sina samverkande delar i teater, ljusspel, film och musik.

Åtskilliga är de som inspirerats av Stockhausens verk och arbete. Mest kända är troligtvis Düsseldorfgruppen Kraftwerk, men även Paul McCartney, LaMonte Young, Jon Hassell samt Tony Conrad kan nämnas bland lärjungarna.

Västtyskland kom med Stockhausen att bli stilbildande för en musikalisk inriktning som ännu väntar på sitt klimax. Landet kan därmed med rätta utnämnas till en musikalisk stormakt, stabilt byggd på elektronikens grund.

Ludwig Klaus
kultur@wdfb.se