KULTUR
Band für Afrika – medmänsklighet med musik

Hösten 1984 brändes de smärtsamma bilderna från den fruktansvärda svältkatastrofen i Etiopien fast på våra näthinnor. Den rika västvärlden enades i ett unikt stöd, där var och en efter bästa förmåga gjorde sitt yttersta för att hjälpa våra medmänniskor. Västtysklands största artister tågade in i skivstudion för att under namnet "Band für Afrika" dra sitt strå till stacken.

Under ledning av den allt mer populäre Herbert Grönemeyer (som börjat sin karriär som skådespelare i Wolfgang Petersens film "Das Boot" några år tidigare) formerades på rekordtid en konstellation av landets populäraste och mest inflytelserika musiker. Den melodi de bestämde sig för att framföra var den numera så välkända "Nackt im Wind", med en gripande text skriven av Ulla Meinecke och Wolfgang Niedecken från BAP väl samstämd med den stämningsladdade musiken av hitmaskinen Grönemeyer.

Med hjälp av Klaus "Major" Heuser, en annan av BAPs medlemmar, Marian Gold från Alphaville, Wolf Maahn, Udo Lindenberg, Nena, hennes keyboardist och låtskrivarpartner Uwe Fahrenkrog-Petersen, Marius Müller-Westernhagen, Heinz Rudolf Kunze, Ina Deter, Peter Maffay, Klaus Meine från Scorpions, Hendrik "Henny" Nachtsheim, (sångaren i Rodgau Monotones), Extrabreit, Juliane Werding, Herwig Mitteregger (trummis i Spliff), Friedel Geratsch (sångaren från Geier Sturzflug), Stefan Zauner (från Münchener Freiheit), Klaus Lage, Gitte (Haenning), Hanz Hartz, George Kranz, Rheingold, Trio, Günther Sigl (sångare i Spider Murphy Gang) och Thomas Schwebel, som till vardags sjöng i Fehlfarben, spelade man på rekordtiden två eftermiddagar i december 1984 in "Nackt im Wind".

"Nackt im Wind" såldes för DM 2,- som singel, och den fina maxisingeln betingade DM 3,-. Varenda pfennig, inklusive Gema-intäkterna (Västtysklands motsvarighet till STIM), skänktes vidare till de behövande. Det var inte svårt att hitta människor som ville göra en humanitär insats (exempelvis ansåg Nena inte att den sångarinsats hon gjort i Band für Afrika var en tillräcklig uppoffring för henne, utan hon gav också DM 10 000,- ur egen ficka till katastrofhjälpen). Singeln låg i januari-februari 1985 trea på den västtyska topplistan, och det blev en försvarlig mängd D-mark som skänktes till de behövande i svältens Östafrika.

Västtysklands beundransvärda insats uppmärksammades internationellt, och när den stora Live Aid-galan hölls på Wembley Stadium den 13 juli 1985 medverkade självklart det västtyska musikerkollektivet. Via satellitlänk spelade Band für Afrika "Nackt im Wind" och en cover på den alltid lika populära Fehlfarben-klassikern "Es geht voran" live framför Kölnerdômen. Tittare i 75 länder runt om på jorden kunde hänföras av melodierna.

Än idag väcker låten många tankar närhelst den oansenligt formgivna lilla skivan plockas fram. Dels är det en anmärkningsvärd slutpunkt för den västtyska musikaliska era som vi kallar Neue Deutsche Welle – det är hänförande att höra Nena, Udo och Herbie sjunga tillsammans, dels är låtens text dessvärre lika aktuell nu, två decennier senare.

Strofer som "Nur paar breitengrade südlich – und dann nach osten weint ein kind – noch ehe dieses lied hier ausklingt – verhungert es stirbt nackt im wind" borrar sig verkligen in under huden och får en att se hur privilegierad vår tillvaro är, och hur mycket våra insatser till de nödställda i vår värld behövs.

Hannelore Sjöblom
kultur@wdfb.se