VECKANS BIER v 7
Gaffel Kölsch

Kölsch är det appellation contrôllé-skyddade namnet på en speciell öltyp som bryggs i den uråldriga staden Köln. Som du säkert vet om du har besökt Köln är det i staden svårt att få tag på någon annan typ av öl över huvud taget, och du kommer att betraktas som en fisförnäm utböling om du försöker beställa något annat än en Kölsch.

Och om sanningen ska fram – varför skulle du ens ge dig i kast med något sådant..? I Köln finns en extremt stor mängd Kölschbryggerier (närmare 20 stycken!), och om du inte kan hitta en sort som du gillar har du helt enkelt inte provat tillräckligt många! Den här veckan har Ölpanelen fått en ny leverans direktimport från vår käre kökschef Hans-Johann Glockner som nyligen styrt kosan längs Rhen och inhandlat diverse lokala specialiteter.

Panelen består som vanligt av Västtyska vänskapsförbundet i Sveriges styrelse: Cristoph Gottlieb, Gustav Löwe, Hans Pferdmann och Günther von Reichendörffer.

Cristoph är välbekant för sina kåserier och krönikor kring tysk dryckeskultur. Gustav har en lång erfarenhet som ölimportör med fokus på Nieder-Sachsen. Hans är för många bekant från sin tid vid Waltenheim-Institutet. Günther å sin sida är välkänd veteran inom Stockholmsbaserad svensk-tysk krognäring.

Hans-Johann Glockner har dessutom haft vänligheten att prata in oss på en restaurang som en av hans vänner driver. Precis som i en biergarten i Köln slår vi oss ner och väntar på att den specialinstruerade servicepersonalen ska komma in, klädda som Köbes (den kölnska benämningen på barpersonal) i blått och svart med stora förkläden. Vi skrockar gott när vi inser att ölen inte är det enda Hans-Johann inhandlat i Köln – han har dessutom sett till att köpa en Kölschkranz åt den unga servitören! En Kölschkranz är en slags rund bricka med ett handtag i mitten där de smala och höga glasen, kallade Kölsch-stange, står i en ring och väntar på törstiga kunder.

Ölet har en vacker, mycket ljust gul färg med ett lätt inslag av ockra som ger det en verkligt gyllene nyans, och tillsammans med det stilla pärlandet av kolsyra får synintrycket oss nästan att känna den mättade doften av den allerstädes närvarande Rhen i något charmigt kvarter i Kölns Altstadt. Servitören sträcker fram varsin Gaffel Kölsch till oss, och antecknar precis som "på riktigt" antalet serverade öl på våra ölunderlägg. Därmed är det också dags att försiktigt nosa på våra Gaffel och se om även ölets doft ger associationer till Köln – och det gör det verkligen!

Doften är försiktigt fruktig, det är nästan som om du höll en veteöl en bit ifrån dig, och det är precis den doft du kan känna ligga över en ölhall eller en uteservering i Köln. Genom fönstren ser vi Högalidskyrkans båda torn, och det är inte svårt att intala sig att de i själva verket hör till den gotiska katedralen i Köln när vi väl smakar på Gaffels tolkning av denna klassiska öltyp.

Det är otroligt enkelt att förtjusas av detta öl – smaken är lätt, delikat och uppfriskande och inte särskilt besk. Istället är det den rena tonen av helmalt och en synnerligen fint kontrollerad förjäsning som kombineras med en känsligt balanserad humlighet. Gaffel innehåller inte vete som en del andra Kölsch gör, och vi tycker att den fruktiga tonen som brygden ändå har inte skulle ha tjänat på en sådan inblanding – för det här är redan fulländat!

I och med att Kölsch serveras i så små glas – de rymmer bara två deciliter – blir det en fantastisk mängd bägare som töms under kvällen, och stämningen är absolut på topp. Hela panelen ställer sig utan förbehåll bakom rekommendationen att se till att njuta en Gaffel Kölsch så ofta du har tillfälle – det här är sagolikt att inmundiga, speciellt med någon kölnerspecialitet som "Decke Bunne un Speck" eller "Himmel un Äd". Ölpanelen går fullständigt i spinn denna vecka.

Ölpanelen
bierpanele@wdfb.se