VECKANS BIER v 6
Hofbräu Original

Det är svårt att undvika att prova öl som kommer från München, men så är också den bayerska huvudstaden kanske även ölets huvudstad. I vilket fall som helst så kommer det en stor mängd fulländade brygder från staden, och panelen har denna vecka tagit sig an ett ärevördigt och traditionstyngt mästerverk – bayerska statens Hofbräu Original.

Det bayerska hovet har alltid varit finsmakare när det gäller öl – se till exempel vårt test av den nuvarande prinsregentens Luitpolds mörka weissbier – men på det sena 1500-talet var det populäraste ölet i de kungliga kretsarna inte en bayrare, utan det var importerat från Nieder-Sachsen! Likt en klok kvartersmästare insåg hertig Wilhelm V att egen tillverkning vore det bästa för statskassan, och 1589 grundade han vad som skulle komma att bli dagens Hofbräuhaus.

416 år senare är det dags för Ölpanelen, som vanligt bestående av Västtyska vänskapsförbundet i Sveriges styrelse, Cristoph Gottlieb, Gustav Löwe, Hans Pferdmann och Günther von Reichendörffer, att se hur Wilhelms arv förvaltats.

Cristoph är välbekant för sina kåserier och krönikor kring tysk dryckeskultur. Gustav har en lång erfarenhet som ölimportör med fokus på Nieder-Sachsen. Hans är för många bekant från sin tid vid Waltenheim-Institutet. Günther å sin sida är välkänd veteran inom Stockholmsbaserad svensk-tysk krognäring.

Hofbräu är ett framgångsrikt bryggeri, och vem har inte åtminstone någon oförglömlig gång druckit sig otörstig i deras gigantiska 10 000-personerstält på Oktoberfest? Tyvärr finns inte Hofbräu Original att hitta över disk på Systembolaget, utan det finns märkligt nog bara att tillgå via beställningssortimentet. Den alltid lika plikttrogne Günther har därför tillsett att en låda med 20 frestande Hofbräu har beställts och hämtats, och att fyra välpolerade litersejdlar skaffats fram till vår provning.

Panelen inleder kvällen med att laga en läcker lammstek som får utgöra grunden till det bygge som vi strax ska täta med några liter Hofbräu Original. När väl lammet ligger gyllenbrunt på våra tallrikar är det äntligen dags att släcka den törst som plågat oss svårt under matlagningen. Hans, kvällens värd, får äran att hälla upp två modiga flaskor var i allas sejdlar. Hofbräu Original gnistrar gult som av mogna sädesfält, och skummet stiger pösigt. Hade vi varit små älvor hade det vi gärna krupit till kojs bland dessa berusande bolster värdiga prinsar och prinsessor! Ur sejdlarnas tjocka lock av skum stiger en stringent maltarom på en stabil bas av spannmål, utan någon antydan till sötma.

Dags att träna armarna – glasen höjs och vi hälsar varandra välkomna till vårt eget München. Äntligen får vi smaka på Hofbräu Original! Efter en munfull eller två är det dags att fatta pennorna. Det är en mycket välavvägd och gedigen dryck! Malt, korn och humle (är det möjligen Tettnanger?) har ingått en sällsynt skön förening, och det är verkligen inte svårt att njuta av hur den lätta smaken smeker gommarna likt en svalkande sommarbris. Kolsyranivån är anpassad för stora intag. Ölet har en mycket inställsam karaktär, och som om det inte vore tillräckligt kliver efter varje klunk en lockande sötma från malt fram... En liter går åt svindlande fort, för det här ger mersmak.

Hofbräu Original är som en flytande annons från Tyska turistbyrån – vem kan undå att lockas att uppleva en kväll eller flera på plats i Hofbräuhaus efter denna aptitretare? Detta öl sprudlar av löften om glädje och samvaro under ärevördiga tunnvalv djupt under bryggarkonstens München. Ölpanelen går fullständigt i spinn denna vecka.

Ölpanelen
bierpanele@wdfb.se