VECKANS BIER v 48
Aecht Schlenkerla Rauchbier

Förr i tiden torkade man alltid malt i röken från en öppen eld. Idag är det mycket få bryggerier som fortfarande torkar sin egen malt, och ännu färre som använder traditionella metoder. Den världsberömda Aecht Schlenkerla Rauchbier från Heller-Bräu Trum i Franken i norra Bayern är en av de finaste representanterna för de senare.

Panelen består som vanligt av Västtyska vänskapsförbundet i Sveriges styrelse: Cristoph Gottlieb, Gustav Löwe, Hans Pferdmann och Günther von Reichendörffer.

Cristoph är välbekant för sina kåserier och krönikor kring tysk dryckeskultur. Gustav har en lång erfarenhet som ölimportör med fokus på Nieder-Sachsen. Hans är för många bekant från sin tid vid Waltenheim-Institutet. Günther å sin sida är välkänd veteran inom Stockholmsbaserad svensk-tysk krognäring.

Vintern har kommit till Stockholm, och snön ligger tjock som fetvadd på taken. Kylan nyper i kinderna, och varje andetag bryts ned till frost. Ölpanelen träffas denna vecka i Christophs gemytliga och varma sekelskiftesvåning för att njuta av ett öl mörkt som den natt som omfamnar det norra halvklotet.

Framför panelen ställs de klassiska buteljer som Aecht Schlenkerla Rauchbier levereras i. Bryggeriet grundades redan 1678, och än idag ligger bryggeriet kvar i hjärtat av Bamberg. Denna av tradition tyngda bier har hela panelen sett fram emot.

Så hälls då äntligen ölen i de välpolerade provglasen. Att det är en mörk, dunkel öl som hälls upp denna vecka står utom allt tvivel. Tankarna vandrar genast till en djup wald, och när panelen insuper doften av brygden kommer genast gamla kolmilor på tal. Det påminner om den tjocka, friska röken från elden av de stoltaste tallar. Skogsdöden känns främmande ikväll.

Äntligen dags att smaka på denna fantastiska skapelse från hjärtat av det gamla Västtyskland – redan när drycken förs till munnen märks att doftintrycket också är det som kommer att bli bestående när det gäller smakupplevelsen. Det är ingen söt öl, men väl fyllig och fryntlig. Dess fyllighet är härlig och rund, men beskan överraskar med sin modesta omtanke. Friskheten förvånar panelen, då förväntningarna var lika lågt ställda som på Willy Brandt. Rökigheten borträknad, känns smaken frisk och fräsch som den närmast sakrala upplevelsen av vårblommorna på en schwarzwaldsk sydsluttning.

Eftersmaken är bestående, och den finstämda rökigheten ligger kvar länge och ger upplevelsen en extra dimension en lång, lång stund. Beskan är inte så farlig som många andra naiva (okunniga) recensenter ibland försökt göra gällande, och fylligheten är ljuvt härlig som en välrökt wurst. Varaktigheten tar aldrig slut – och det vill vi heller inte att den ska göra!

Det här är inget öl för tonåringar som söker enkel berusning utan fantasi. Aecht Schlenkerla Rauchbier är en produkt som minner om stolta sjumilaskogar, om hedar fyllda av buskiga enar och om en tid då världen var ung och oskyldig. Det känns nästan som om vi redan satt vid ett julbord och njöt av det västtyska kökets överlägsenhet. Aecht Schlenkerla Rauchbier passar perfekt till en stabil teller med såväl småländska isterband som det finaste västtyska kallskurna. Det blir varmt denna vinterkväll. Ölpanelen går fullständigt i vinterspinn denna vecka.

Ölpanelen
bierpanele@wdfb.se