Zu Hause
Samstag, 4. Februar 2012 Zu Hause
Hem  |  Om Västtyskland  |  Om förbundet  |  Artiklar  |  Rezepte  |  Gästebuch  |  Geschäft  |  Mitgliedschaft  |  Impressum Zu Hause

Gehrers nya pärla.
Christoph studerar den roadster-ombyggda Goggomobilen från 1969.
Den lilla Goggomobilen framför vår Ferrari.
 

AUTO
Goggomobil Coupé 1965


Fortsättning från sida 1

Den 10 november 1966 accepterade Hans Glas GmbH BMW:s bud på DM 9,1 miljoner, och fram till 1969 fortsatte BMW producera både några Glas-modeller, liksom Goggomobil i sedan- och coupéutförande. Idag återstår bara cirka 2500 Goggomobil, så vi blir mäkta förvånade när vi anländer i den lånade Ferrari 365 GTB/4 "Daytona" som vi använt vid nedresan: Alexander Gehrer, ägaren till Goggomobil-coupén, har sedan Christoph först kontaktade honom införskaffat ännu en Goggomobil, en 1969 års coupé, ombyggd till roadster!

Trots att regnet hänger i luften vid vår ankomst, kan vi inte låta bli att titta länge på den lilla, öppna bilen. Det är den allra sista årsmodellen, komplett med BMW-logotyper på navkapslarna. Tyvärr är den inte riktigt körklar, så vi får inte göra ett dubbeltest. Ändå är den en fröjd att se!

Dagen därpå gassar solen från en molnfri himmel, och det är rejält varmt redan tidigt på morgonen. Det är dags för provkörning av en Goggomobil Coupé 1965! Ett populärt tillval till modellen var förvalsväxellåda, och detta exemplar har den här speciella typen av kraftöverföring. Något osäker kring Christophs erfarenhet av denna föregångare till automatlåda, förklarar herr Gehrer att även denna växellådstyp har planetväxlar, men att föraren väljer nästa växel med en spak till vänster om ratten. När man sedan trampar ner kopplingsspedalen växlar bilen själv. På så vis sker växling snabbt och smidigt, helt utan kuggraspande. Denna typ av transmission återfanns såväl på lyxiga 30-talsvagnar som Daimler, Alvis och Armstrong Siddeley, som i de fruktade tyska Tiger-stridsvagnarna.

Växellådan fungerar utmärkt, och Goggomobilen tar täten på vår väg upp mot borgruinen Rötteln. Christoph njuter till fullo av att höra de knappt 15 hästkrafterna i den tvåcylindriga tvåtaktaren skjutsa honom uppför backarna. Ferrarin som jag kör, några år yngre än Goggomobilen, har ungefär 23 gånger fler hästkrafter. Aldrig är det tydligare än när vi stannar till under några svalkande träd att körglädje inte handlar om hästkrafter. Det leende som Christoph uppvisar, och de lovsånger han sjunger till den lilla bilens ära, bevisar detta en gång för alla.

- Den är vansinnigt underhållande att köra, säger Christoph. Man blir ett med en sådan här bil. Varje sten, varje spricka i asfalten fortplantas in i mitt centrala nervsystem. Man sitter nära allt, och eftersom det inte finns något som inte är precis, just exakt nödvändigt för framförandet av bilen, kommer sig allt naturligt. Reglagen talar till mig, jag ger dem kommandon, vi kommunicerar som om hopväxta. När jag rundar en kurva, ja, då är bilen en förlängning av mig själv, vi kämpar oss uppför tillsammans.

När jag själv, efter visst tjat, några timmar senare får tillfälle att ratta vår exemplariskt skötta testbil, fylls även mitt protokoll av starka adjektiv. Enkelt, funktionellt, väl uträknat och exakt, med en grundmurad känsla för kvalitet. Inga experiment, för att citera Konrad Adenauer, ja, så kan man väl sammanfatta känslan i denna 40 år gamla bil. Den lätta, väldigt direkta styrningen och den låga tyngdpunkten uppväger de tio tum små, smala däcken och den lilla motorn känns faktiskt tillräcklig för den minimala bilen. Att den på sin tid ska ha kallats "Arbeiter-Porsche" är nog en skröna, för den trivs bättre på slingriga, backiga vägar än rakt fram i högre farter (den toppar 95 km/h). Tillsammans med en relativt hög ljudnivå i kupén skapas en liten tidsresa tillbaka till en annan verklighet.

Pyttesmå personbilar som Goggomobil, Lloyd och Hansa, tillsammans med utpräglat motorcykelaktiga produkter som t.ex. Messerschmitt och Heinkel Kabine, var en viktig del i det tidiga Västtysklands wirtschaftswunder. Under de dryga 15 år dessa fordonstyper fanns på den västtyska marknaden gick landet från ruiner till en extremt framgångsrik industrination. Det är inte utan att jag önskar ett antal mindre lyckligt lottade länder i världen fordon som detta – enkla produkter för envar, som bara genom att ge vanliga människor rörlighet för en billig peng kan skapa dynamiska arbetsmarknader, ge sina ägare möjlighet till resor till nya orter, nya intryck och nya idéer.

Dieter Waidmüller
auto@wdfb.se
  


      
WITZE
Walter Ulbricht und Mao Tse-tung unterhalten sich über Innenpolitik.
- Und wie viele politische Feinde, fragt Walter Ulbricht, haben Sie in der Volksrepublik China?
- Es werden so ungefähr 17 Millionen sein, antwortet Mao Tse-tung.
- Ju, das ist ungefähr wie bei uns.
Schwarzwaldklinik
Die Schwarzwaldklinik
Vår favoritsåpa på 80-talet, den västtyska TV-serien “Kliniken” har nyligen repriserats av ZDF hemma i Tyskland.
Hjälp oss återse Kliniken i Sverige – använd vårt formulär och kräv reprisering nu!

Skicka ett mail till SVT >>>
Gå till Die Schwarzwaldkliniks hemsida >>>
Ludwig Erhard
Månadens västtysk:
Ludwig Erhard

Wirtschaftswundrets fader, ekonomen och politikern Ludwig Erhard (1897-1977) betonade med sin idé om en social marknads-ekonomi vikten av en betydande ekonomisk frihet, men också ett medmänskligt ansvar.
Läs mer >>>
Vill du kontakta oss? Skicka tips på västtysk musik, föremål, maträtter usw till: leserbriefe@wdfb.se